Hockey ...






Första Besöket....

När Abbe var på sin 4-årskontroll för några veckor sedan
(måste komma ihåg att lägga upp bilder) så skickade
 BVC-sköterskan i väg en remis till Logoped....
 
*******************
 
I dag var det dags för Abbes första besök :)
 
Abbe kände sej hemma i väntrummet,....
 
 
Det gick bra även om det verkade som
om Abbe hade en hel myrstack i byxan ;)
 
**********************
 
Vi var klara straxt innan 11....
 
Tanken var att jag skulle
lämna in Abbe på dagis.....
 
När vi kom ut från VC
så regnade det...
 
Jag frågade om Abbe ville
vara ledig och det ville han...
 
Skönare att slippa gå ut mer :)
 
 
 
Samlar-Abbe....
 
**********************
 
När vi kom hem så blev
det en massa mys......
 
 
***************************
 
Nu ska jag mysa ner mej
bredvid min Kärlek <3
 
 
 
 
 

Det Var Nära Men...

Ja shitt!!
 
Jag höll på att
falla dit igen...
 
Men NEJ!!!
 
Inte engång till!
 
**********************
 
Jag syftar på den ny skapta gruppen som jag
blev inbjuden till och som jag gick med i i går...
 
I dag ställde jag frågan till ett par av
dom som är med  i grupp chatten;
"Såå ni tror på mig nu?"
 
Den ena bad om ursäkt men la
oxå till "måste vi älta gammalt"...
 
Nä vi "måste inte" men ni tycks inte
förstå ert bidrag till att jag mått skit! 
 
Jag kämpade för såå många och ni
HÖGG mej både i ryggen och i bröstet....
 
****************
 
Den andra svarade att;
"Visst du hade rätt i vissa saker och fel i andra saker
som gör att jag aldrig mer kan lita på dej som vän"
 
Jaha däääär seeer man :)
 
Och så la h*n till;
 
 
Det var nära men NEJ inte engång till!!
 
Mycket snack och liten verkstad! 
 
Inget för mej!
 
Jag har gjort min polisanmälan
och lagt till en del grejer vart efter...
 
 
Tänker inte snurra runt i en massa
grupper där det snackas en massa...
 
Pallar inte med människor som "säger" en sak "inför" alla i
gruppen och sedan skriver något helt annat i pm till mej ...
 
Been there done that!

Sent Ska Syndaren Vakna...

Efter allt skit som hände där i
början av juli blev jag bränd...
 
Jag har varit ute på fb väldigt sparsamt
och jag har knappt klarat av att blogga....
 
Här om dagen såg jag att jag
fick ett medelande på messenger.... 
 
Jag såg att det stod nått om;
"Sorry att jag tvivlat"
 
Jag valde att inte öppna...
 
Förstod vad det handlade
och pallade ine...
 
Ytterligare ett medelande
kom från samma person...
 
Har sett att vissa försökt att få kontakt med mej men
har liksom inte haft energi till att se vad dom vill...
 
***************
 
Nu i kväll gick jag in på FB...
 
Det visar sej att NU har många fått upp ögonen och
förstått det som jag stred så hårt för i sommras...
 
Shit vad jag har
fått tugga skit.... 
 
"Låt Karma ta hand om det där"
 
**************
 
Jag tror inte någon förstår hur
illa detta faktiskt har tagit på mej...
 
"Camilla se det som en seger"
var det någon som skrev i den ny skapta gruppen...
 
Hmmm....
 
Hur ska jag kunna göra det?
 
"Dom" tog mitt "skriv" i från mej...
 
Men sakta men säkert återtar jag det...
 
Sanningen kommer
ALLTID fram tillslut!!!
 
 
 
 

Bilder Från I Lördags...

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I Mörkret och Tystnaden....

Jo jag somnade ganska direkt efter att
jag publicerat mitt senaste inlägg....
 
Det blir knas på många sätt när det går så
många dygn med nästintill ingen sömn...
 
"Om du är så där trött är det
väl bara lägga sej å typ sova?!"
 
MEN det funkar inte så... inte för mej...
 
Andra som har samma problematik
förstår säkert hur det kan vara....
 
Jag är trött... så klart ... men det
går inte att komma till ro....
 
Jag kan inte somna....
 
********************
 
Sånna här perioder med "mini mini"
sömn har jag tack å lov inte jätte ofta....
 
Det är olika hur länge 
dom håller i sej....


Flera års erfarenhet av "sömnrubbningar" har lärt mej känna igen mönstret min sömn följer då den går 
från "knas sömn" över till "mini mini" sömn.... 


 
*******************
 
Jag är ju en tänkare
på gott och ont....
 
Det är ju inte värsta bästa
kompon med "sömnrubbningar"....
 
När tystnaden infinner sej och jag ligger i mörkret
och det är dags att sova sätter alltid mina tankar fart....
 
******************
 
Ibland är det bara allmäna
tankar om allt å ingenting...
 
Dom tankarna är
inte direkt jobbiga....
 
Det går för det mesta
att "stänga av dom"...
 
Eller så "gör jag om"
tankarna till drömmar...
 
Dessa drömmar tar mej
över och in i sömnen....
 
Låter det knäppt?
 
Haha jag ÄR knäpp!! 


**********************
 
Jag har med åren lärt mej
acceptera att jag har det så här....
 
Numera ligger jag nästan alltid kvar
i sängen även om jag inte somnar...
 
Jag blundar och låter kroppen vila... VIKTIGT!!!
 
Det funkar för det
mesta men inte alltid...
.
Det är när jag är för trött och sovit mini som det blir
omöjligt att "blockera ut" dom jobbiga tankarna...
 
******************
 
Ni som följt min blogg känner säkert till att jag gått
igenom tuffa perioder som bla lämnat sår i min själ....


Jobbiga tankar har oftast
med dessa tidera att göra.......
 
Jag går inte längre dagligen och tänker på
händelser och situationer från  "dom tiderna",
 
Nej tack å lov har det
mesta börjat "lägga sej"....
 
 
Ja "blekna" lite om ni förstår vad jag menar....
 
Många av såren har läkt
och är nu mera ärr...
 
En del fulare än andra...
 
Så finns det några sår
kvar som inte läkt helt...
 
Nej bara ytligt...
 
*********************
 
Ibland har det och kommer fortfarande fram "nya" saker
från den där tiden när livet var kaos och bitvis ett helvette..
 
Det är då såren som bara läkta på ytan
återigen slås upp och börjar blöda....
 
För ett par veckor sedan fick jag "ny" info igen...


Info som Dennis hävdar är påhittad....
 
Jag tror på mitt allt men jag
kan ju inte veta helt säkert....
 
Knas att detta händer precis när jag
går in i en "mini mini" sömn period...
 
Den hade precis börjat... eller vad vet jag om
den hade fortsatt om detta inte kommit fram nu...
 
Jag blir nåstan uppäten av
tankarna som rör detta....
 
På dagtid finns dom där i men håller sej mest i bakgrundenmen...
 
Så kommer nätterna, gissa hur dessa tankar snurrar
när jag ligger ensam vaken timme efter timme...
 
Jag målar upp värsta historien
om hur det kan ha gått till...
 
Efter några timmars målande finns inte längre "kan ha
gått till i min målning utan det ÄR så det gått till...
 
Det liksom gnager
sönder min själ....
 
Svårt att andas och ja ganska
omöjligt att slappna av faktiskt......
 
Inte kul alls...
 
Och jag mår SKIT!!!
 
*********************
 
Jag har tyvärr utvecklat en sida jag
inte trivs med sedan den där tiden...
 
Jag har blivit värsta FBI- agenten....
 
Letar letar och letar efter
något som kan bevisa att... att...
 
Jag vet inte vad det ska bevisa... 
 
Tyvärr har jag "ramlat över" saker som det
kanske varit bättre om jag inte fått reda på....
 
Så SLUTA håll på å snoka då?!
 
Jo men nej....
 
Jag kan av flera orsaker
inte sluta "snoka".....
 
Dock har jag nu bestämt mej
för att sluta rota i det förflutna...
 
EFTER att jag fått klarhet i vad som har hänt och/eller
inte hänt i det senaste som nu "kommit" fram..
 
Om det är sant som dessa fina goa människor
så snällt berättat för mej...
 
Eller om det är så att
dom brer på lite extra...
 
Kanske är det så att dom velat
ha lite kul och hittat på allting....
 
Hur som haver har dom lyckats röra upp en massa
känslor och  ställt till med en jävla massa skit!!!
 
******************
 
Jag och Dennis reagerar väldigt
olika när dessa situationer uppstår...
 
Jag går igång ganska hårt...
 
Vill prata massor, diskutera som jag kallar det...
 
Jag ältar och tjatar nog en hel del och vill
 att Dennis ska "göra" saker som kan bevisa...
 
Bevisa vad vet jag som sagt inte riktigt...
 
Dennis blir arg på sej själv och "stänger in sej"
och tar skydd bakom ARG-murar...
 
Resultatet blir då bla att han upplever
mitt "prata" som "tjafs å bråk"....
 
*****************
 
Dennis tycker självklart att det är precis allt annat  
än kul när dessa  "saker från förr" rör upp nuet....
 
Nuet vi lever och som en dag i
taget tar oss framåt in i vår framtiden...
 
Dennis mår så klart inte bra och tycker det är
piss att bli påmind om dessa delar av sitt liv....
 
Delar som han skulle
göra allt för att ha ogjot....
 
Men det går ju inte utan det som hänt har hänt...
 
För att att ha en chans att gå vidare
måste vi "gå igenom" allt det som hänt...
 
Givetvis även dom saker
som dyker upp längst vägen...
 
Jag tror inte på  att "sopa"
allt jobbiga under mattan... 
 
Då "fastnar man" i ett återkommande
ältande om samma saker....
 
Det är när vi väl tagit oss igenom det jobbiga vi kan släppa 
"gammalt" och fortsätta att skapa o leva vårat liv tillsammans....


Det blir återigen bästa bästa liv!
 
Det kommer ta tid...
 
Hur lång tid det kommer ta vet jag inte...
 
Det tar den tid det tar....
 
MEN 
 
Jag känner starkt att vi kommer ta oss igenom
"det jobbiga" den här gången oxå... Tillsammans... 
 
 
TILLSAMMANS är vi oslagbara!!! 
 
******************
 
På dagarna har det
redan blivit bättre...
 
Det går timmar utan
att tankarna kommer....
 
Det är på nätterna det blir jobbigt...
 
 Jag vet inte hur länge men dom jobbiga tankarna kommer vara svåra
att blockera ut när jag ligger i mörkret och tystnaden....

Lite Sömn Bara....

 Jag har sovit ca 3 timmar sen i måndags....

Väldigt lite sömn tom för att vara jag...

Vill blogga men min hjärna strejkar och jag hittar inte "dom rätta" orden....

Sova är en bra grej, har jag hört såååå GOOOOOD NAAAAATT <3



"Mamma, Du Måste Komma Hit!!!"

Följande händelse utspelades fredagen den 4 september.
För att undvika eventuella spekulationer vill jag vara väldigt tydlig med att
"tjejen" jag kommer berätta om INTE kommer från Tumba....
 
******************
 
Klockan hade paserat 20.00 när jag och
Dennis fick syn på Nelly som kom gåendes
emot oss på "bron" utanför pendeln...
 
Hon skulle ta pendeln för att
åka till en kompis.... 
 
Vi hade varit hemma och plötsligt blivit sugna på choklad, smitit
ut en snabbis, köpt choklad och var nu på väg hem igen...
 
 
Vi bytte några ord och skildes
med ett " vi hörs lite senare"...
 
*****************
 
Vi kom fram till vår port och var
på väg in när min mobil ringer.....
 
Det var Nelly..
 
Efteråt har jag sett på min
samtalslista att klockan var 20.27....
 
"Mamma, det är en tjej på toa...
Asså hon mår inte bra..."
 
Jag hörde paniken
i Nellys röst...
 
"Har du sagt till
i spärren?"
 
"Jaa... och dom har ringt ambulans oxå...
Mamma, du måste komma hit!!!"
 
Jag hörde på Nellys att det
var "på riktigt"...
 
Dennis hade hört att det var Nelly
och förstod att något hänt...
 
Jag tvekade inte...
 
"Jag måste till Nelly" sa jag
 
Dennis gick själv upp till barnen medans jag vände om
och sprang den korta sträckan tillbaks till pendeln....
 
Efter ca 1-2 minuter
var jag framme...
 
****************************
 
Jag såg inte Nelly först...
 
Visste inte exakt
var toaletten var....
 
Eller jag har liksom
aldrig tänkt på det...
 
Så fick jag syn på Nelly...
 
Hon stod och
höll upp dörren...
 
Tack å lov!!!!
 
Vill inte ens tänka på vad som
hänt om hon inte gjort det!!!
 
Det hade precis kommit in ett tåg så jag trängde mej
mellan människor som höll på att ta sej ut genom spärrarna....
 
***************************
 
Synen jag möttes av när jag tittar
in på toaletten var hjärtskärande....
 
I hörnet "satt" en ung, mycket
ung kvinna ihopsjunken...
 
 
 
 
 
********************
 
"Mamma, hon är alldeles
blå om läpparna..."
 
Shiit!!!
 
Min erfarenhet av livlösa
människor var absolut noll....
 
Jag tänkte inte, jag handlade...
 
Jag krånglade mej
in bakom flickan...
 
Nu var det jag som satt i hörnet
och flickan höll jag i min famn...
 
Det var tungt att få upp henne
i "sittande"-ställning...
 
Hon var medvetslös...Troligtvis, jag vet inte,
död korta stunder...
 
Hennes rygg var nu
mot min mage...
 
Hennes ansikte
framför mitt....
 
"Nelly, försök att ställa
upp dörren med något..."
 
Jag föreslog "toalettrengörningsborsten"
sååå den fick agera som dörrstopp....
 
Jag ville gärna få veta
namnet på "tjejen"...
 
Kände att det var
jätte viktigt...
 
Nu när Nelly inte längre behövde hålla i
dörren kunde hon kolla i "tjejens" väska...
 
Nelly var snabb och hittade direkt en 
plånbok som bla innehöll id-kort...
 
Nu visste vi namnet...
 
*******************
 
Antar att det är från någon film som jag fångat upp att man "ska"
upprepa namnet på den medvetslöse eller på den som håller på att dö....
 
Genom att prata med och upprepa namnet kan man få
en person att vakna ur sin medvetslöshet...
ja man kan tom få en död att "vända tillbaks" till livet....
 
Kan ju vara så att det bara funkar
på film men det kändes rätt...
 
"Älskling... Vad har du råkat ut för?" sa jag lugnt...
 
Smekte hennes kind och
pussade hennes panna...
 
***********************
 
När Nelly tidigare skulle passera spärrarna för att
ta pendeln hade det stått en kille vid "spärrvakten"
 
Hon hörde att han sa;
"Jag skulle gå på toa men det ligger en tjej där inne,
tror att hon är medvetslös du måste ringa 112"...
 
Nelly gick utan att tveka
direkt till toaletten...
 
Innan killen gått till spärrvakten måste han låst
dörren innifrån för dörren "vilade" på låskolven...
 
Med en blick på tjejen som låg innanför
dörren förstod Nelly att det här var allvarligt...
 
Det var nu hon ringde mej....
 
Samtidigt hade killen återvänt till toan...
 
Nelly bad honom att
hålla koll "tjejens" puls....
 
Efter ca 2-3 minuter måste killen
ha hört att ett tåg kom...
 
Han la nu benen på ryggen,
sprang ner till tåget och försvann...
 
Nu stod Nelly ensam kvar...
 
Hon varvade med att kolla tjejens puls och
stå i dörröppningen och att invänta mej...
 
*******************
 
"Lilla gumman"....
 
Jag upprepade "tjejens" namn gång på gång
varvat med, "vännen", "älskling" och "lilla gumman"...
 
Shiiit det var varmt!
 
Svetten droppade...
 
Nelly å spärrvakten fick tag på varsinn tidning
som dom stod och viftade med framför mej å X...
 
Att jag var svettig var en grej
men "tjejen" behövde luft....
 
Varför tog ni inte ut henne från toaletten?
kanske det är några av er som undrar.....
 
Till att börja med var hon trots sin tunna kropp 
väldigt väldigt tung pga medvetslösheten.....
 
Sen var det mycket
folk där utanför...
 
Människor som stannade, inte för att hjälpa till, utan av nyfikenhet och
med, kan man tänka sej, förhoppningar om att få se/höra något"smarrigt"...
 
Något som dom kanske skulle kunna få lite
uppmärksamhet av genom att berätta vidare...
 
En liten korts uppmärksamhet som med
säkerhet skulle starta en jävla massa rykten...
 
NEJ tack!!!
 
Ja och sen ... jag vet inte...
 
Det var liksom "fullt upp"...
 
************************
 
Vi hade fullt upp med att
se till att hon andades...
 
Det var väldigt
få andetag...
 
Och hon lät jätte konstigt dom gånger
hennes kropp å själ kämpade efter luft...
 
Som om hon höll på att dö :(
 
*********************
 
Jag förstod nästan på engång att
det inte handlade om alkohol...
 
Har träffat många fulla
människor i mina dagar...
 
Kände ingen
alkohol lukt...
 
Och nej, sååå borta
blir du inte av alkohol...
 
Eller jo kanske men då
skulle det funnis spår av det...
 
Lukt... Flaska... Kräks...
 
Inget sånt fanns....
 
"Nelly det här är inte
alkohol. Det är droger!" 
 
FAN!!!
 
Hatar droger och allt som 
den ställer till med!!!!
 
**********************
 
Jag försökte få upp hennes
ögonlock för att se hennes ögon...
 
Såg inte bra ut :(
 
Jag klappade henne ett par
gånger ganska hårt i ansiktet...
 
Ingen reaktion... Alls...
 
Fan... :(
 
Jag gnuggade mina knogar 
mot hennes bröstkorg..
 
Ärligt talat, jag visste inte
vad jag skulle göra... :(
 
Fick för mej att jag sett i nån film att dom knuggat öronsnibbarna hårt
på den medvetslöse och på så sätt få en reaktion... sååå jag gjorde det...
 
Varvat med det andra...
 
Hela tiden pratade jag lugnt
och kärleksfullt med X....
 
Givetvis, höll jag på att säga, skvätte
vi även kallt vatten i hennes ansikte....
 
Ingen reaktion....
 
*****************************
 
Det kändes som om det tog en
evighet innan ambulansen kom...
 
Och det gjorde det egentligen kan man kanske tycka med tanke på att Tumba ligger
mitt i mellan två stora sjukhus men antaglig fanns det först ingen ledig ambulans...
 
Ekonomi tillåter inte tillräckligt
många ambulanser... 
 
Efter ca 25minuter kom
väktare och ambulansmän..
 
Väktarna, två män....
 
Ambulansmännen,
en kvinna och en man...
 
************************
 
"Oj vad blå hon är!" sa den manliga ambulansmannen
 
"Då skulle ni sett henne för 25 minuter sen" sa Nelly....
 
"Säg vad jag ska göra" sa jag
 
Jag fick instruktioner om hur
jag skulle vara till mest hjälp...
 
Dom ville att jag skulle sitta kvar och hjälpa
till att hålla hennes luftvägar öppna...
 
Fortsätta som jag gjort
innan med andra ord..
 
Det kändes skönt
att jag gjort "rätt"...
 
*********************
 
Det var en man som kommit förbi flera gånger
och tjatat om att vi skulle lägga henne ner...
 
Tillslut blev Nelly arg;
"Men NEJ!! Då kommer hon inte få någon luft!!"
 
Nelly såg förövrigt till att "täcka insynen" för
förbipaserande människor som ville stanna å "glo"...
 
Det var tom en kvinna, i medelåldern, ja som mej typ,
som stannade mitt i en av spärrarna och blockerade
för människor som nyss kommit med ett tåg...
 
Enbart för att "glo"... ÄCKLIGT!
 
Jo det fanns även en eller två som frågade om dom
skulle ringa 112 men då sa vi att det redan var gjort...
 
***********************
 
Ambulansmännen plockade
fram syrgasmask...
 
Jag fick hjälpa till
att sätta på den...
 
"Så vännen... Nu får du hjälp..."
 
Känndes så skönt
att hjälpen kommit...
 
"Varför låter hon som hon gör?
Det låter som om hon håller på att dö?" frågade jag
 
Den manliga ambulansmannen
tittade på mej snabbt och svarade;
"Mmm jo.. ja..."
 
Shiiit hon hade faktiskt
varit nära att dö!
 
Eller kanske tom varit
det korta stunder.....
 
Ambulansmännen försökte få in kanyler
för att spruta i någon sorts medicin...
 
Det var svårt...
 
Varför vet säkert ni som
är kunniga innom sjukvård...
 
Det blev ganska blodigt...
 
Tillslut fick dom
in en kanyl...
 
Syressättningen kom upp till 90 procent och
det blev dags att flytta "X" till båren....
 
Båren stod precis
utanför toaletten...
 
När dom fått upp henne på
båren började "X" kvickna till...
 
Och så öppnade
hon ögonen...
 
Ögon som var fyllda av
ren å skär PANIK!!!
 
Jag kommer ALDRIG i hela
mitt liv glömma dom ögonen!!
 
**********************
 
"X" försökte nu slita
bort syrgasmasken...
 
"Neeeej..." hörde jag att hon sa...
 
Ett "nej" som fick det
att skära i mitt hjärta :(
 
"Kan jag få säga hej då till X?" frågade jag...
 
"Hon kommer ändå inte komma ihåg dej i morgon!"
fick jag som svar av den manliga ambulansmannen...
 
"Ok" svarade jag "men kanske hon
behöver höra min röst?" frågade jag
 
Jag hade ju ändå suttit i mer än 30 min
med henne i min famn.....
 
Visst är det väl så att man hör
trots att man är medvetslös?
 
Visst sägs det att man tom kan
höra omgivningen efter att man dör?
 
Jag kände att jag blev arg....
 
**********************
 
Jag blev arg och frustrerad över att X blev
behandlat som en människa utan värde...
 
Som en pundar jävel!....
 
Tro mej, jag förstår att
det var bråttom...
 
Jag förstår att dom inte hade
tid att berätta å förklara för mej...
 
Jag förstår att dom behövde
låta "skarpa" på rösten...
 
MEN VA FAN!!!!
 
Detta var ju en ung kvinna (20 år!!!) i mina
ögon ett barn och som precis varit nära att dö.....
 
Att hon varit med om och haft
det tufft i livet förstod vi....
 
Det syntes och märktes på flera sätt än just det uppenbara att hon faktiskt 
nyss blivit funnen medvetslös pga en överdos på en ofentlig toalett....
 
Varför kunde dom inte
vara lite kärleksfulla?
 
Visa henne trygghet och låta henne känna 
 
Låta henne känna tillit i att nu var hon TRYGG och allt skulle bli bra....
 
*********************
 
"Vad har du tagit?" hörde jag att
mannen sa jävligt skarpt till X....
 
Jag hörde att hon fick
fram, väldigt svagt;
"Heroin..."
 
SHIT tänkte jag... HEROIN!!!
 
20 år och överdos på heroin :(
 
Jag menar inte att ambulansmännen skulle ha "dallta"
med X men det fanns absolut ingen empatin...
 
Den käsla jag fick när han pratade (halv skrek) till X var att hon
var en "värdelös människa" som tagit denna överdos... 
 
Om jag fick den känslan,
vad ska inte hon känt då? 
 
Rak, tydlig, klar MEN med kärlek?
 
Funkar inte det?
 
****************************
 
"Ni har gjort ett bra jobb" slängde den
manliga ur sej när dom försvann med båren...
 
Jag, Nelly å spärrvakten stod helt ...
tomma... chockade.. kvar...
 
"Men kommer det ingen polis?" frågade jag väktarna...
 
"Nää..." svarade dom...
 
"Ja men killen som försvann från platsen då?
Nelly vill berätta om honom..."
 
Fick inget direkt svar på det utan väktarna gick
efter ambulansmännen ner till ambulansen
som stod parkerad vid busstorget....
 
"Vi går efter" sa jag till Nelly...
 
"Varför frågade en av väktarna hur jag mådde
när han inte lyssnade på mitt svar?" frågade Nelly mej...
 
Ja varför?
 
Jag gick för att kolla till "spärrvakten"
 
I ögonvrån ser jag hur Nelly sjunker ihop på huk, har
svårt med andningen och håller på att svimma....
 
Nu när X är omhändertagen hinner
det hon just upplevt ikapp henne...
 
 
 
*****************
 
Några minuter senare frågade jag väktarna igen;
"Kommer det ingen polis som vi kan få prata med?"
 
"Nä men asså sånt här
händer varje arbetspass.."
 
Jaha?! 
 
"Killen å hon hade pundat ihop och när han insåg att det gick
snett så samlade han ihop grejerna och drog för att slippa bli
inblandad. Pundare tänker bara på sej själva.."
 
Om jag kokade nu?
 
Jo det kan man lugnt säga!
 
Den här väktaren och hans kollega, 
jobbar med människor....
 
Unga människor, barn, gamla, fulla,
nyktra, arga, glada... ja MÄNNISKOR!!!
 
Alla människor är lika mycket värda! 
 
Den här väktaren stod framför mej och talade om
den unga vackra kvinnan som om hon var.. ingenting...
 
Eller vänta, jo enligt honom
var hon en "pundar jävel"!!!
 
Jag har mött på "sånna här" människor förut sånna som har
väldigt starka åsikter om människor som nyttjar droger...
 
Dom är pundar jävlar som får skylla sej själva... 
 
"Han/hon själv har ju själva valt att börja med droger!"
har jag fått höra och läst mååånga gånger....
 
Blir sååå otroligt upprörd varje gång men den här gången,
efter det som just hänt och utalat av en man i tjänst som väktare...
 
Ja herregud!!
 
Sååå sjukt!!!
 
 
 
***********************
 
Jag och Nelly gick...
 
"Mamma jag följer med dej hem
å kissar så tar jag nästa tåg..."
 
"Ja absolut..." sa jag...
 
På vägen hem berättade Nelly något som gjorde det ännu mer
klart för mej att dessa väktare INTE ska jobba med människor....
 
Hon hade hört när den ene väktaren med väldigt nedvärderande
ton, efter att ha tittat in på toaletten säga till sin kolega att;
"Ja, henne känner man igen" 
 
Sjukt!!!
 
******************
 
Efter att Nelly kissat följde jag givetvis
med henne tillbaks till tåget....
 
Jag knackade på rutan
till "spärrvakten"...
 
"Jag ska bara följa med Nelly ner.." sa jag
 
Han log å nickade...
 
Såg... ledsen och... tom ut....
 
***********************
 
När vi kommit ut på perrongen
sjönk vi båda ihop....
 
Först Nelly och sen jag...
 
Mitt i mot varandra
satt vi på marken..
 
Vi sa inte så mycket...
 
"Mamma jag kommer
spy på tåget..."
 
"Mmm..." sa jag
 
Mycket tankar och känslor
rusade runt i mej....
 
******************
 
Vem som helst kan hamna "där" X hamnat....
 
Jag tänkte på att det skillde bara,ganska
precis, ett år mellan flickan, ja den unga kvinnan
och min vackra underbara dotter Nelly...
 
Det fanns några fler likheter
som jag inte gå in på....
 
**********************
 
"Shiit Nelly, Lova mej, ALDRIG droger!! Lova!!!"
 
"Ja men va fan... Såklart..."
 
Innan hon klev på tåget tog
jag henne hårt i min famn;
"Nelly jag älskar dej!!!
Jag är sååå stolt över dej!!"
 
Så skildes vi åt...
 
*******************
 
Väl uppe vid spärren stannade jag en
stund och pratade med "spärrvakten"...
 
Jag lutade mej in och
stök honom över armen...
 
"Hur mår du nu?"
 
"Ja..." började han och fortsatte...
"Hon kan inte varit äldre än 20..."
 
"Hon var 20" svarade jag...
 
"Det såg ut som
om hon var död..."
 
"Jag tror hon kan ha varit det stundvis oxå..." svarade jag
 
Jag berättade att väktarna sagt  att
sånt här händer varje arbetspass...
 
 
"Nää..." sa han då...
 
"Nää det här har jag aldrig varit med om... Jag har inte
varit med om nått sånt här förut..."
 
Jag märkte att han
verkligen var tagen...
 
Han berättade då om något
han hade varit med om....
 
Minns inte hur lång
tid tillbaks det var...
 
Han hade fått syn på en tjej som vinglat på
perrongen och som trillat ner på spåret...
 
Han hade rusat dit
och fått upp henne...
 
Hon hade blödigt kraftigt
från ett sår i huvudet...
 
Han ringde 112 för att få hjälp men
hade blivit bemött med ett;
"Hur mycket blöder det?
Kan du göra nåt själv?"
 
Ja jag fick uppfattningen att personen han talat med
tyckte att han kunde ta hand om flickan/kvinnan själv...
 
Han skakade på huvudet...
 
Han tittade på mej, skakandes på
huvet och la handen på sitt hjärtat;
"Dom har inget hjärta... Inget..."
 
Han syftade på personen han pratat med men även på 
ambulansmännen och väktarna vi just träffat...
 
"Sköt om dej nu" sa jag och gick hem...
 
**************************
 
Flera timmar senare, senare när jag låg i min säng
omsluten av mörker å tystnad DÅ kom tårarna....
 
*****************************
 
Jag sökte med hjälp av Xs namn rätt
på anhöriga och en vän till X....
 
Både jag och Nelly har nu även
fått och håller kontakt med X <3
 
X är givetvis informerad om
att jag skriver detta inlägg....
 
Hon har kommit in i mitt liv och där vill
jag och ska oxå se till att hon stannar...
 
Kommer återkomma och
skriva mer om detta...

Såå Små....


 
5 år senare....
 





Nionde September Tvåtusenfemton....


 



Stora Killar....



Vi Är Alla Människor - Ingen Skillnad.... Eller?

 
Det är fruktansvärt, fullkommligt
fruktansvärt det som händer i vår värld!
 
På tv, tidningar, facebook, instagram, ja "överallt"
ser vi bilder på alla dessa människor som flyr...
 
Flyr från hemska, för mej och säkert även för
dej som läser detta, helt ofattbara förhållamden...
 
"En bild säger mer än tusen ord"...
 
Jo sant men att greppa känslor så som hunger,
rädsla, sorg, förtvivland och smärta DET går inte...
 
Inte för mej iallafall....
 
Jag tror dom allra flesta har sett bilden på den lilla 3-åringen
som ligger död med ansiktet i sanden på en strand....
 
Detta har väckt mycket känslor.... så klart....
 
"Vi är alla människor - Ingen skillnad... Eller?
 
****************************
 
Hur många av er har hört om tjejen som höll på att dö
på en smutsig toalett på Tumba station i fredags?
För att inte spekulationer ska dra igång vill
jag förtydliga att hon INTE kom från Tumba!!
 
Stundvis var hon nog, jag är inte säker, död....
 
"HEMSKT!!!! Hur gammal var hon?
Vad hade hänt? Shiit!!!"
 
Tror att många av er tänker så nu....
 
Överdos.....
 
"Aha... Jaha... men hon klarade sej eller?"
 
Sååå är det nog många av er som
reagerade när jag skrev "överdos"....
 
 
Om jag har fördomar som tänker och tror att många av
er reagerar med ett "aha.." när jag skrev "överdos"?
 
Nä inte alls...
 
Jag har mött på det flera gånger när det
kommer till droger och även denna gång....
 
"Jaa hon/han får väl skylla sej själv som
valt att ta droger eller hur! Pundar jävel!"
 
Ahhh blir sååå ledsen
och frustrerad!!!
 
*************************
 
Tro mej mitt hjärta blöder och jag lider med föräldrarna till den lilla 3-åriga
pojken MEN  jag lider även med föräldrarna till den 20-åriga flickan...
(Ja jag vet att hon är vuxen men i mina ögon och i min famn var hon en flicka!)
 
Och vad var det som hände i fredags kväll?
 
***********************
 
Just nu är jag för trött å känslig då det
varit väldigt mycket dom senaste dagarna....
(Syftar på mer än det som hände i fredags)
 
Har idag dessutom börjat en utredning på Danderyds sj
så har varit uppe tidigt efter en natt med minimalt med sömn.....
 
Vill vara mer fokuserad å samlad
när jag skriver om händelsen...
 
Nu vila lite....
 

Hösten Är Här.... And I Love It!!!







Hur Gör Jag? Hur Gör Man För Att Inte Bry Sej Om Andra?

Det är svårt att komma
igång med bloggandet igen...
 
Hur gör jag?
 
Ska jag skriva om allt
som hänt sen jag slutade?
 
Ska jag BOMBA
med bilder?
 
För jo saker har hänt och
100-tals bilder är tagna...
 
Jag tror att det får
komma lite pö om pö...
 
Det är ju nämligen så att jag bloggar
först och främst för min egen skull...
 
Det har varit en del panik känslor i mej den
här tiden då såå mycket missats att dokumenteras.....
 
Jag ÄLSKAR att sitt å
"bläddra" tillbaks i bloggen...
 
Minnas...
 
Både minnas fina och
mindre roliga saker....
 
**********************
 
I dag är Abbe på dagis...
 
Han har av olika anledningar
varit hemma med mej sedan i fredags....
 
Men i dag kände jag att han
kunde/klarade av att gå till dgis...
 
Jag har inte direkt varit ute sedan i
lördags och kände att , jo hösten har kommit...
 
 
***********************
 
På vägen hem från dagis gick jag
och funderade på nästa blogg inlägg...
 
Ja hur det skulle kännas nu att skriva som mitt nya jag,
"jag-skiter-i-alla-bryr-mej-bara-om-mej-själv", det nya jaget...
 
När jag gick där och tänkte som mest
så ser jag en kvinna ca 3 meter framför mej...
 
Ser att hon är vilsen och
att hon behöver hjälp...
 
Jag tar av mej "snörerna"(hörlurarna)
och inväntar hennes fråga...
 
På ganska knagglig svenska kom den;
"Var Alfalaval restaurang?"
 
Skylltningen bort till
Alfalaval är bra knepig..
 
Jag såg paniken
i hennes ögon....
 
Jag log mot henne och la
en hand på hennes arm...
 
"Nu ska vi se här" sa jag...
 
"Det är verkligen knasbeskrivning dit bort" sa jag...
 
"Tro mej, jag har fått den
frågan mååånga gånger förut"
 
Hon stod och stirrade
ner på sin "mobil karta"...
 
Jag började peka vart hon skulle gå...
 
Jag kände verkligen att hon
började få panik på riktigt...
 
"Kom vännen, jag följer dej" sa jag...
 
Hon sken upp...
 
"Jag har frågat många men
alla har bara skakat på huvet"...
 
"Jag började nästan gråta..."
 
Klockan 10 skulle hon vara på plats...
 
Jo hon skulle hinna... nu...
 
"Finns inte många jobb så när
dom ringer gäller det att vara på plats..."
 
"Så klart" sa jag...
 
"Det är fint därborta... Du kommer trivas :)"
 
Jag kramade henne
lite lätt och sa hej då...
 
*****************************
 
Hmmmm....
 
Hur gör man för att inte
bry sej om andra? 
 

RSS 2.0